Övningar

Normkritik har som syfte att undersöka och förändra vad strukturell orättvisa får för effekter för våra möjligheter att leva eller agera i ett visst sammanhang. Med tanke på hur många metodmaterial i normkritikens namn som släppts de senaste tio åren, kan det verka som att normkritik endast består av en massa övningar och metoder. En kanske tänker att om en genomför dem med sina goda intentioner så leder det till ett gott och normkritiskt resultat. Så tänkte i alla fall jag till en början.

Samtidigt som jag vill uppmuntra alla att testa metoder och öva i grupp, vill jag också synliggöra att resultaten av övningarna vi gör beror mycket på hur vi hanterar det som övningen skapar, inte övningen i sig. Kort sagt: även en god övning kan få dåliga effekter på så väl individ-organisations- och samhällsnivå.

Hur kan det komma sig? Jo, jag tänker att maktförhållanden har en tendens att återskapa och återupprätta sig själva. När vi för upp maktfördelning på agendan med intention att förändra något kommer också de konserverande motreaktionerna. Det är och ska vara provocerande att ifrågasätta det som verkar vara neutralt. Det är därför viktigt att ha ett medvetet ramverk och beteende runt den individuella övningen där vi gör gränser för exempelvis hur samtalen kring övningarna kan ske, vilka ord som kan användas och vilka som får definitionsföreträde och ta plats med sitt perspektiv eller behov.

Detta är förvisso något som en lär sig med tid, övning och reflektion. Men vi bör inte ha ett så avslappnat förhållningssätt till vårt eget lärande att det blir på andras bekostnad. Vi har möjlighet att genomföra övningar, men vi har också ett ansvar att inte tillåta upprepningar av förtryck där vi kanske tagit en tillfällig roll som processledare för normkritisk utveckling i gruppen.

Vad händer med en efter en process? Det kan vara väldigt svårt att sortera för sig själv vad en ska ta med sig efter att ha lett en övning. En del är sådant som en så klart ska ta med sig och arbeta vidare med, men det är också viktigt att minnas att systemet vi försöker att ändra eftersträvar status quo och återupprättelse. Det kommer alltså att komma feedback som verkar konstruktiv men som i själva verket handlar om att försöka ta tillbaka den makt och det definitionsföreträde som vi försökt att förskjuta. En backlash.

Själv får jag mycket dåliga resencioner som kan handla om vad som helst – att jag arbetat för långsamt eller för fort, att det var för auktoritärt eller för deltagarfokuserat, att jag har talfel och att jag inte givit tillräckligt med verktyg för deltagarna att arbeta vidare med. Det finns också förväntningar om att utbildningstillfällena ska vara peppande och inge hopp. Jag får ofta feedbacken att passet varit för negativt eller problemorienterat och saknar goda exempel. Den typen av feedback sätter igång känslor av skam och otillräcklighet. För att motverka det kan jag tänka på vem som tjänar på att jag känner de känslorna och skulle tysta ned mig själv. Skammen är sannolikt en regleringsmekanism för när jag ska veta att jag inte gör som jag förväntas, alltså om jag inte kan vara en av dem som har den mesta makten ska jag åtminstone försöka att bli omtyckt av dem. Jag brukar skriva eller prata av mig med någon som jag vet då och då är med om liknande situationer.

Jag tror inte att det ligger i maktkritikens eller systemförändringens natur att vara upplyftande. Det är alltid jobbigt att förändras, det kommer att kännas som att vrida och vända ut och in på sig själv, det kommer att kännas som att en blir oskyldigt beskylld för att upprätthålla något en inte valt att upprätthålla och det kommer att upplevas som förtryckande när någon mindre privilegierad än en själv blir utgångspunkt eftersom den nuvarande ordningen (och oordningen) är den enda ordning vi kan tänka oss just i kraft av att den är den gällande.

På en föreläsning jag höll fanns tjugosex personer. Tjugofem av dem var vithyade och de satt och var dämpade. De gav knappt någon respons på det jag sade. Rakt framför mig satt den enda icke-vita personen i rummet och nickade bekräftande och log under hela passet. Den personen var i det rummet det riktmärke utifrån vilket jag försöker att forma mitt arbete, och vems feedback vad gäller maktpositioner det är jag tar fasta på.

Så med det sagt ska jag dela med mig av några metoder som jag ibland använder. Jag har hittat på dem så själv som något någonsin görs av en “själv” eftersom allt alltid bygger på en massa personers tidigare arbete. De är gratis att använda och jag förutsätter att ni vill ge mig cred till mig för mitt arbete. Om ni är jättejätteglada över verktygen och vill att jag ska fortsätta att lägga upp fler så får ni gärna skriva det, antingen bara till mig så att jag får chans att dela glädjen eller så att jag kan använda mig av det som referens för att få göra fler uppdrag.

Övningarna är uppdelade i olika kategorier på de delar som behövs i en maktkritisk förändringsprocess med mål att öka rättvisan, förbättra tillgänglighet och trygghet, leva upp till sina visioner om ett samhälle öppet för alla, tillgodose de behov vi vill/säger oss tillgodose, social hållbarhet och utjämna villkoren för all typ av aktivitet.

Utjämning maktförhållanden

 

 

Ämne Beskrivning Verktyg
Skapa relativ trygghet Ta in gruppen Behovsrunda
Förena medlen med målen Policy för tryggare rum
Kunna hindra avsteg från detta Maktpaus
Utforska makt och normer Hur de kan ta sig uttryck Ord innanför och ord utanför
Normspaning
Till viss del beroende på tid och rum Det gör skillnad
Benämna och utmana Erkänna att normer finns överallt, även inom oss
Det som verkar vara relativt neutralt Språkets funktion
Känsla för det utmanande Inom/bortom
Belönande och bestraffande effekter Maktordningar samspelar med varandra Innanförskapets fördelar
Egna positioner och ansvar Din egen position i maktordningarna
Identifiera vad som återskapar förhållandena Vilka som trivs och inte trivs Undersök avhoppen
Vår kunskap Upphovsmannen
Rötterna i verksamhetens delar Organisationslager
Mellan intentioner och effekter Glappanalys
Outtalade koder Känslokrav
Förändring, självhantering och backlash Ge upp något gammalt När det kommer till kritan
(Be)möta motståndet Negativ maktutövning
Göra fel, hantera känslor och evig ofullkomlighet Att göra fel
Integrera, prioritera och ge resurser Handlingsplan
Vara uthållig, syftesstyrd och upprepa

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestShare on TumblrShare on LinkedInEmail this to someone