Psykiskt välbefinnande är en grundläggande rättighet, men för många transpersoner är vägen dit kantad av hinder. Trots framsteg inom lagstiftning möter transpersoner unika utmaningar som påverkar deras mentala hälsa. Den här artikeln belyser dessa utmaningar, presenterar stödresurser och diskuterar hur vi kan skapa ett mer inkluderande samhälle fram till och med år 2025.
Diskrimineringens konsekvenser
Sverige framställs ofta som ett föregångsland inom HBTQ-rättigheter, men verkligheten för många transpersoner är en annan. Rapporter visar att den psykiska hälsan bland transpersoner inte har förbättrats nämnvärt de senaste åren, och i vissa fall till och med försämrats. Siffror från bland annat Uppdrag Psykisk Hälsa visar detta tydligt. Unga HBTQI-personer, där transpersoner ingår, upplever ofta stora begränsningar i sina liv.
Enligt MUCF:s kartläggning upplever mindre än en tredjedel av HBTQI-unga god psykisk hälsa. Ännu mer alarmerande är att en av fem unga HBTQI-personer har övervägt självmord under det senaste året. Denna utsatthet tar sig många uttryck. Känslor av otrygghet är mer utbredda, inte bara i offentliga miljöer utan även i hemmet och på internet.
Skolan, som borde vara en trygg plats, upplevs inte så av alla transpersoner. Många känner sig tvungna att dölja sin HBTQI-identitet, och en betydande andel upplever mobbning. Endast drygt hälften (58 procent) känner sig trygga i skolan. Diskriminering och hot är vardag för många, vilket leder till social isolering och minskad livskvalitet. Det kan handla om allt från nedlåtande kommentarer och blickar till rena hot om våld och social exkludering.
Könsdysfori och vården
Könsdysfori, det vill säga upplevelsen av att ens könsidentitet inte stämmer överens med det kön man tilldelades vid födseln, är en central faktor bakom psykisk ohälsa hos många transpersoner. Personer med könsdysfori löper, som HBTQ+Socialdemokraterna påpekar, betydligt högre risk att drabbas av depression och ångest – fem till sex gånger högre än i den övriga befolkningen.
Könsbekräftande vård är avgörande för att lindra denna dysfori och förbättra livskvaliteten. Könsbekräftande vård kan innefatta hormonbehandling, kirurgiska ingrepp för att bättre stämma överens med ens könsidentitet, röstträning och andra insatser. Målet är att individen ska känna sig mer bekväm i sin kropp och sitt könsuttryck.
Långa väntetider till könsbekräftande vård utgör dock en stor påfrestning. Denna väntan kan förvärra den psykiska ohälsan och öka känslan av maktlöshet. Vårdfokus rapporterar om en alarmerande situation. Det behövs ökade resurser till psykiatrin och bättre samordning mellan olika vårdinstanser, så att transpersoner får tillgång till den vård de behöver i rimlig tid.
Transpersoner och arbetslivet
Arbetsmarknaden är ytterligare en arena där transpersoner möter hinder. En studie från Jönköping University, som forskning.se rapporterar om, visar att många transpersoner, särskilt transkvinnor, har svårt att få jobb. Detta trots likvärdiga kvalifikationer och utbildning som cispersoner (personer vars könsidentitet stämmer överens med det kön de tilldelades vid födseln).
Diskrimineringen kan ta sig olika uttryck. Det kan handla om att inte bli kallad till intervjuer, att få frågor om ens kropp eller könsuttryck som inte är relevanta för jobbet, eller att ens kompetens ifrågasätts på grund av ens könsidentitet. Det kan också handla om att bli förbisedd vid befordran eller att uppleva en fientlig arbetsmiljö. Denna utsatthet leder till ekonomisk stress och bidrar till psykisk ohälsa.
Vägar till bättre mående stöd och gemenskap
Trots de många utmaningarna finns det stödresurser som aktivt arbetar för att förbättra transpersoners psykiska hälsa i Sverige. Flera organisationer och initiativ erbjuder värdefull hjälp och gemenskap.
Samtalsstöd
Ericastiftelsen har visat goda resultat med samtalsgrupper för unga transpersoner och deras närstående. Dessa grupper, som erbjuds både fysiskt och digitalt, skapar en trygg plats för erfarenhetsutbyte och stärker deltagarnas självkänsla. Att dela erfarenheter och höra hur andra hanterat liknande situationer, som att komma ut, är särskilt värdefullt.
Stöd online
För den som föredrar stöd online finns Transammans digitala samtalsmottagning, som är öppen för transpersoner i alla åldrar och deras anhöriga. Här kan man få samtalsstöd via video, telefon eller chatt. Transformering, en tjänst via RFSL och RFSL Ungdom, erbjuder stöd och information via e-post.
Organisationer
RFSL och RFSL Ungdom erbjuder ett brett spektrum av stödverksamheter, inklusive individuellt samtalsstöd och rådgivning. RFSL Stödmottagning är en viktig resurs för HBTQI-personer som utsatts för trakasserier, hot och våld. Stödlinjen för transpersoner erbjuder anonymt och kostnadsfritt stöd via telefon (020–55 00 00) till de som upplevt våld.
Respektfullt bemötande
Inom vården är bemötandet avgörande. Socialstyrelsens material “Kunskap för ett jämlikt bemötande” ger vårdpersonal råd och verktyg för att bemöta transpersoner respektfullt. Att använda rätt namn och pronomen, och att vara lyhörd för individens behov är grundläggande.
Främjande faktorer
Flera faktorer bidrar till bättre psykiskt mående hos transpersoner. Dessa inkluderar trygga miljöer, respekt för namn och pronomen, och aktivt motstånd mot kränkningar. Gemenskap med andra transpersoner och tillgång till könsbekräftande vård är också avgörande.
Akut hjälp
I akuta situationer, som vid allvarlig skada, sjukdom, självmordsrisk eller akut psykisk ohälsa, ska man alltid ringa 112. För unga under 18 år finns BRIS (Barnens Rätt i Samhället) som erbjuder stöd via chatt, mejl och telefon dygnet runt (116 111, www.bris.se).
Framtiden för transpersoners mentala hälsa
För att skapa en positiv förändring och förbättra transpersoners mentala hälsa krävs en kombination av insatser. Att aktivt motverka diskriminering, både i vardagen och på arbetsmarknaden, är grundläggande. Det handlar om att skapa en kultur där transpersoner respekteras och inkluderas.
Inom vården behövs ökad kunskap. Det handlar om att säkerställa att vårdpersonal har rätt verktyg för ett jämlikt bemötande, och att tillgången till könsbekräftande vård förbättras. Som Edward Summanen, projektledare för “Starka tillsammans” vid organisationen Transammans, betonar, är det viktigt att förstå orsakerna till den psykiska ohälsan och att identifiera effektiva stödåtgärder. Detta nämns även av NSPH.
Samarbete mellan myndigheter, organisationer och individer är nyckeln. Genom att fortsätta dialogen, sprida kunskap och aktivt arbeta för inkludering kan vi skapa ett samhälle där alla, oavsett könsidentitet, känner sig trygga och respekterade. Målet för 2025 bör vara att alla transpersoner i Sverige har tillgång till det stöd och den vård de behöver för att må bra.
Sammanfattning och uppmaning
Transpersoners mentala hälsa i Sverige påverkas negativt av diskriminering, könsdysfori och bristande tillgång till vård och stöd. Det finns dock många organisationer och resurser som arbetar för att förbättra situationen. Genom att öka kunskapen, motverka diskriminering och erbjuda adekvat stöd kan vi skapa ett samhälle där transpersoner kan leva fullvärdiga liv. Låt oss alla bidra till en positiv förändring – kontakta en stödorganisation om du behöver hjälp, engagera dig i HBTQ-frågor och bemöt andra med respekt och förståelse.
