En fantastisk kvinna

Den chilenska dramafilmen En fantastisk kvinna, Una mujer fantástica, från 2017 skildrar på ett ärligt och öppet sätt de orättvisor och förnedringar som transpersoner på olika sätt kan bli utsatta för från ett fördomsfullt samhälle. Stundtals kan det vara obehagligt och skrämmande att se, men också viktigt. Filmen bär ett budskap om jämlikhet och respekt oberoende av könsidentitet och könstillhörighet.

En riktig människa

Skådespelerskan Daniela Vega spelar transkvinnan Marina som är en levande människa med riktiga känslor. Hennes uttryck, närvaro och intensiva blick förmedlar på ett mycket talande sätt den sorg och smärta som finns under ytan. Hon lever med den drygt trettio år äldre gifte mannen Orlando. De är förälskade men efter ett födelsedagsfirande på tu man hand blir Orlando plötsligt sjuk. Marina tar honom till sjukhuset, men han dör strax efter ankomsten. Den unga servitrisen är förkrossad och måste själv kontakta Orlandos familj. Hon känner sig snart misstänkliggjord av både läkare, exfru och barn. Hon har en sorg att handskas med som de alla verkar mena att hon inte har rätt att känna. Det blir tydligt att filmen inte bara handlar om kärlek, sorg och utanförskap utan också om en enkel önskan om att bli accepterad som en riktig människa.

Hot och förtryck

Marina förbjuds att närvara vid Orlandos likvaka och begravning. Hans son blir våldsam och hotar att ta ifrån henne lägenheten där hon har bott med Orlando. Så fort hon träffar dessa människor utsätter de henne för verbal förnedring, passionerat hat och kallar henne för en pervers styggelse. Inte heller myndigheter, läkare eller polis kan dölja sitt uppenbara förakt. Polisen dras in när Marinas id-kort visar att hon är en man som heter Daniel. Namnbytet har ännu inte hunnit gå igenom. Marina står upp för sig själv på ett lågmält och känslosamt sätt vilket gör filmen till ett gripande porträtt. Samtidigt kanaliserar huvudrollen alla transpersoners gemensamma kamp för rätten att få vara precis som de är.

Oscarsnominering

Filmen blev nominerad till en Oscar i kategorin bästa icke-engelskspråkiga film 2018 och vann. Regissören Sebastián Lelio har skildrat transpersoner verklighet i ett annat ljus än de vanligtvis får. Tung sminkning, uppseendeväckande kläder och yviga gester har fått ge plats för ett stillsamt porträtt av en naturligt vacker, stark och fantastisk kvinna som berör.

Leave a Reply

vogue